Hur blev andras mål och krav mina?

På senaste tiden har det varit lite väl mycket "men du klarar ju det", "det kommer gå galant för dig, du kan ju mer än någon annan av oss", "Alexandra... du som typ kan allt, kan du svara på den här frågan!?".

Jag förstår inte hur folk, på så enormt kort tid, har fått den uppfattningen om mig. Det stämmer väl delvis ;) men det börjar bli lite "tråkigt" som min mamma uttryckte det. Jag ska alltid förväntas kunna allt då!? Eller? Ska andra få tänka - "men jag behöver inte kolla upp det själv, jag kan ju fråga Alexandra". Inte nog med att jag har ganska höga krav på mig själv, nu är de ännu fler och ännu större för plötsligt är fler inblandade i mina mål. Andra är beroende av mina mål. Andra är beroende av att jag ska kunna allt och veta allt - och vet inte jag kommer de annars misslyckas och då är det mitt fel att de får IG på tentan?

Det är fan inte ok alltså. Jag ska väl också kunna misslyckas någon gång utan att det påverkar någon, eller säga "jag vet inte" utan att någon annan ska hänga läpp. Det är väl inte jag som är föreläsaren eller författaren av boken eller you name it!? Ibland undrar jag om jag helt ärligt utstrålar en sådan enorm självsäkerhet, för det är väl det som andra ser... det är väl därför de har den uppfattningen om mig? Att jag kan och vet allt.

Jag ställer mina mål och mina krav, och det är BARA mina. SJälvklart kan jag hjälpa till om det behövs och om jag kan... och jag kan ju mycket för jag är intresserad, lägger ned mycket tid på skolan och för att jag studerar ganska hårt. Men andra ska inte få lägga sig i mina mål och mina krav. Man ska vara beroende av sig själv och inte av andra och därmed BASTA.

Kommentarer
Postat av: Anonym

kunde inte sagt det bättre själv :)

2010-11-29 @ 17:38:11
Postat av: Lizy

Fan va bra skrivet :)

2010-11-30 @ 08:15:02
URL: http://thelizy.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0